Från Facebook
Änkans öppna bok:
Många kanske inte kan sätta sig in i hur det är att åka på en resa, som vi gjort flertalet gånger sedan L föddes, utan min partner, utan Johan.... Jag ska försöka förklara varför det gör så ont o varför jag är helt slut... mentalt...
Som jag sagt innan, han fixade allt m bilen o takboxen, han körde dit medan jag sov gott bredvid... Vi hade ett samspel när vi plockade i o ur bilen... tillsammans m våra barn... Han klev upp o packade ryggor, fixade o trixade... Kom o sa att tevattnet är klart... I liften fick jag ofta en kyss, han la ofta en hand på ryggen för att fösa mig av liften... Många gånger gled han upp framför eller bakom mig, hans skidor utanför mina, o kramade om mig eller kysste mig... Talade om hur mkt han älskade mig o vad han ville göra.... Erbjöd mig att smaka på hela Herr Emilsson
Han stannade ofta i Ljungbacken o lättade på trycket.... Nu fick jag stanna o titta ut i skogen o bara se på.... ingenting...
Så hemskt tomt...
Ingen Johan som stannade o väntade in mig under nedfärden, ingen Johan som lagade hammisar efter beställning vid elden...
Som jag sagt innan, han fixade allt m bilen o takboxen, han körde dit medan jag sov gott bredvid... Vi hade ett samspel när vi plockade i o ur bilen... tillsammans m våra barn... Han klev upp o packade ryggor, fixade o trixade... Kom o sa att tevattnet är klart... I liften fick jag ofta en kyss, han la ofta en hand på ryggen för att fösa mig av liften... Många gånger gled han upp framför eller bakom mig, hans skidor utanför mina, o kramade om mig eller kysste mig... Talade om hur mkt han älskade mig o vad han ville göra.... Erbjöd mig att smaka på hela Herr Emilsson
Han stannade ofta i Ljungbacken o lättade på trycket.... Nu fick jag stanna o titta ut i skogen o bara se på.... ingenting...
Så hemskt tomt...
Ingen Johan som stannade o väntade in mig under nedfärden, ingen Johan som lagade hammisar efter beställning vid elden...
Varje dag blev det mer o mer tydligt att han är död... Död! Han kommer aldrig mer hem, aldrig tillbaka....o ändå står jag utanför bilen, när vi tömt den på all packning här hemma, o tänker att nu blir Johan stolt över oss när han kommer hem...
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar