Från Facebook
"Att denna människa inte kommer hem mer går inte att ta in...
Saknaden är så grymt stor....
Krama om den ni älskar ikväll!"
Saknaden är så grymt stor....
Krama om den ni älskar ikväll!"
Att se på kort är viktigt... inte på de korten vi har framme varje dag...för man vänjer sig vid dem...
Man behöver med jämna mellan kasta sig helhjärtat in bland minnena och gråta, skrika och skratt åt allt som varit men också för allt som inte kommer att bli...
Det är ibland att som att få en käftsmäll när man tar upp ett kort man inte sett på länge... att se honom, se hans vackra ögon... se hans glada, skrattiga ansikte... minnas hans skratt...
Det är svårt att ta in att han är död... hjärnan fattar mesta dels att han är död och begraven men hjärtat har stannat... stannat kvar vid det samtal vi hade kvällen den 17 mars 2014... så han fortfarande levde... han är så levande inom mig, så full av liv att man vill dö... dö för att vara honom nära...
Många sa till mig i början: "Vilken tur att du har barnen..." "Du har barnen att leva för.."
Inom mig ville jag bara säga: Vilket skit snack...!!! Just då, i början så var jag så trasig inombords att de orden hjälpte inte... de kunde inte få mig upp till ytan rent känslomässigt... Utåt sett så gick jag upp, duschade, fixade något att äta, tog med hjälpa av mina nära hand om våra barn men inombords brann dödens eld...
Hur skulle jag kunna fortsätta utan Johan? Utan min man... utan vår kärlek... utan oss...
Hur skulle det kunna bli en "normal" framtid när min framtid ligger begraven i minneslunden...?
Himlen var full av moln och det var totalt vindstilla... inga vindar som kunde blåsa bort dem...
Den vinden hade mojnat till ett stiltje... Det kändes som att jag inte kunde andas utan honom... som att den glada, drivande ångbåt som jag en gång varit bara strandade och dog... det var ett skelett som vandrade omkring som Sarah... för inte var det jag...
Det kändes som jag dog med honom den där natten den 19 mars... drunknade med honom... försvann in i mörkret med den man som tog mig med storm 1996...
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar