Det har gått fem månader...

Från Facebook
Sarah Emilsson Wiklund 

den 19 augusti 2014 · Dyltabruk · 

"Idag är det fem månader sedan jag vaknade kring 03:00 med ångest o smärta i magen... Kom till jobbet o klagade över vad som måste ha varit gallstensanfall... På eftermiddagen kommer det hemska samtalet som säger att mitt allt, min älskade Johan gått genom isen o omkommit omkring 3-tiden...
Dessa fem månader har varit som en berg o dalbana... Sorg, ilska, besvikelse o försök till någon form av glädje... Jag trodde innan att vi förstod vad vännen gick igenom när hennes man blev skjuten men inte...
Att vakna varje morgon o inse att jag fortfarande är kvar i samma helvete som dagen innan...
Att försöka förstå att mannen som talade om för sin fru hur sexig han tycker hon är, hur fin hon är trots morgonhäxfrissan...att han aldrig mer ska komma tillbaka...
Att barnens pappa inte kommer vara med när Ville blir Jr världmästare på speedway eller när Lucas tar studenten... eller när Noah kommer in på KTH...
Att hans arbetslag aldrig mer får några nybakade bullar vid sina hårda arbetsskift...
Alla små kommentarer som vi till vardags ger våra nära o kära får vi inte höra mer o Johan rockade på sådana saker... blommor, presenter, överraskningar o annat mer privat
Vår värld rasade den 19 mars o den gungar som bara den o den kommer aldrig att bli sig lik.
Ta inte era nära o kära för givet. Tacka för de komplimanger ni får. När Johan sa att jag var hans allt o var så vacker svarade jag i början att han var tokig... Förolämpa mig inte, svarade han. JAG tycker att du är det finaste o låt mig få tycka det. Så säg tack för ni vet inte om det var sista gången ni hörde det...
Johans sista ord till mig var: Sov gott. Jag älskar dig. Pussa på Barnen.
O jag tackar Gud att han sa så. "