Från Facebook
"Jaha... Då är jag här igen... Efter ett år... Men nu utan Johan... Känns okej men ändå strange...
— i/på Gustavsvik Fitness Center"
Under många år har Johan och jag tränat... till och från ska nog tilläggas...
Innan vi fick barn var vi där de mornar när de öppnade tidigt... innan jobbet och plugget...
Senare har vi tränat tillsammans... eller ensamma... Johan kämpade med sin vikt och nådde sitt ena del mål strax innan sin 40 årsdag... 20 kilo ned...
Hur denna stora man kunde stå på den där crosstrainern i en timma... ibland två timmar... ja, det är helt otroligt...
Jag minns att efter Johans död kom ofta tankarna varför kunde han inte bara ta sig upp på stranden eller klipporna som fanns där vid Hornavans strand... hur svårt kunde det vara..?
Tydligen var det väldigt svårt... eftersom han inte klarade det... jag tyckte att han som hade en grundfysik som få... trots sin övervikt... han kunde ju för Guds skull stå på den där maskinen.... minut efter minut... timma efter timma...
Varför kunde han då inte ta sig fram genom vattnet..? Hur svårt kunde det vara...?
Detta var innan jag fick veta hur det hela gick till... innan förståndet kommit tillbaka och logiken fungerade...
Att nu kliva in på Gustavsviks Fitness center återigen... det var ingen lätt match men det gick... jag är ju inte den ... den som backar speciellt ofta... det händer men inte nu...
jag klev in, jag fann Johans träningskort... det satt kvar... hans speciella men inte snygga handstil... det körde till i magen men det var ändå okej... jag behövde inte springa och kräkas... ångesten kom inte utan jag kunde träna som jag hade hoppats på...
Det gick bra... jag gjorde det... jag tog ytterligare ett steg framåt på min resa mot ett nytt liv...
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar